Grattis på 588-årsdagen – den 13 mars hyllar vi rieslingdruvan
Tysklands mest kända druvsort firar sin födelsedag 13 mars. Just det datumet år 1435, alltså för 588 år sedan, nämndes riesling för första gången i ett skriftligt dokument. Det kommer traditionsenligt firas i Tyskland och runt om i världen.
Vinodlarna i Rheingau och på Mosel har den längsta rieslingtraditionen. Det tidigaste dokumenterade omnämnandet av riesling hittas i en faktura daterad den 13 mars 1435, ställd till greve Johann IV av Katzenelnbogen, för köp av riesling-rankor som planterades intill borgen han byggde i Rüsselsheim, strax öster om Hochheim/Rheingau.
Riesling odlas i samtliga 13 tyska vinregioner. Det är den vanligaste druvan i Tyskland och landets vinproducenter står för kring 45 procent av världens samlade odlingar av Riesling. Tyskland kallas med rätta för rieslingens hemland och vinerna exporteras över hela världen.
Även i Sverige ses ett ökande intresse för dessa viner. Enligt den senaste statistiken från Systembolaget så ökade försäljningen av tyska vita viner (en kategori som domineras stort av riesling) med 8 % i volym (marknaden minskade med 2 %) och 14 % i värde (marknaden ökade med 1 %).
Riesling är en druva som passar för svalt klimat. Vinrankorna blommar sent och är därmed mindre känsliga för vårfrost, men de är även motståndskraftiga mot torka. Det är tveklöst en druvsort som trivs i utmanande miljöer. Växtplats och jordmån har stor betydelse för den slutliga karaktären på vinerna. Några av de bästa vinerna kommer från vingårdar i branta sydliga lägen nära floder som Rhen och Mosel. Floderna reflekterar solljus och ger en mildrande influens på klimatet i vingårdarna.
Från torrt till sött
Riesling kan vara allt från knastertorra till honungssöta. Men oavsett stil så finns alltid en typisk livlig syra som balanserar den aromatiska frukten och eventuell restsötma. I doft- och smakpaletten hittas ofta noter av citrus, äpple, aprikos, blommor, honung och stenig mineralitet. I lite varmare regioner såsom Pfalz kan även tropiska aromer träda fram. Sedan en tid tillbaka har trenden gått mot att göra torr riesling, men det finns förstås även utmärkta söta varianter som Beerenauslese och Eiswein, eller isvin som det kallas när druvorna först frusit innan de skördas. Vare sig de är torra eller söta så går det utmärkt att lagra vinerna och med tiden kommer mognare aromer fram.
Matkombinationerna är oändligt många. Servera gärna till torsk med räkor, citron och vitvinssås. Halvtorr riesling gör sig bra med sushi och även lite hetare asiatisk mat. Eller varför inte kyckling med en smörig sås som paras med en fatlagrad riesling. Dessertvinerna med olika grader av sötma matchar allt från ostar till marängsviss.
Under början av 1900-talet vann riesling internationell berömmelse och vinerna kostade då lika mycket som eller mer än de bästa vinerna från Bordeaux och Champagne. Ryktet fläckades dock under efterkrigstiden fram till 1980-talet då kvantitet ofta prioriterades före kvalitet i vinproduktionen. Idag finns en ny generation vinmakare på plats som i första hand gör torra viner. Namnet riesling förknippas återigen med hög kvalitet och många viner säljs till rekordpriser på auktioner.
Den 13 mars firar vi rieslingens dag – håll utkik på Instagram @tyskaviner och @wines_of_germany samt hashtaggen #rieslingbirthday.